Jag håller jul nu... Det betyder att jag skall fly staden till bergen och i allmänhet hålla mig borta! Trevligt. Därför får bloggen nöja sig med den polska mannen på simhallen, som framför omklädningsrummets spegel yttrade det oförglömliga:
"Jaojao, mann blirr inte yngrre, men vackrrare!"
God jul!
torsdag 20 december 2007
onsdag 19 december 2007
...
Råkar jag läsa en tidningsartikel innehållande ordet "diskurs" så måste jag reflexmässigt slänga tidningens samtliga delar. Diskurs... nej, så kan vi verkligen inte ha det!
Nu skall jag simma.
Nu skall jag simma.
fredag 14 december 2007
Japan...
Alltså, detta kan inte vara sant:
"Om vi samlade ihop elektriska ålar från hela världen, skulle vi kunna lysa upp en en enormt stor julgran. Det kunde bli ett sken som syns ändå ut i rymden!"
Men det är sant.
Det verkar för övrigt gå himla bra på Bali!"Jag är jätteförvånad. Ålen är jättestor!"
"Om vi samlade ihop elektriska ålar från hela världen, skulle vi kunna lysa upp en en enormt stor julgran. Det kunde bli ett sken som syns ändå ut i rymden!"
Men det är sant.
Det verkar för övrigt gå himla bra på Bali!
torsdag 13 december 2007
Cykel
Den vanligtvis så sura cykelhandlaren lyste när han återlämnade min tvåhjuling. Jag kuttrade som en liten söt fågel när jag sedan svävade runt, fantastiskt majestätiskt, på min cykel, återigen. Det var så fint! Och när man dessutom åker runt med "Bonafide lovin" av Chromeo i lurarna så går det inte att inte vara coolast i världen. FETT!
Nu får jag fint besök från Danmark, ni?
Lustiga fågeln säger: "What you need is an older guy with a little bit of life experience, the right clothes and the right appearance"
Nu får jag fint besök från Danmark, ni?
söndag 9 december 2007
Festen
Så är det Sverige, kallt, mörkt och berusade lördagskvällar igen. Inte illa pinkat alls faktiskt. Jag rände således runt mellan stora stygga basen (som det tydligen inte skall bli så många flera av; misär) och privvan! Mycket roande alltsammans. Framförallt eftersom jag rände runt på dansgolvet med en veritabel flaska rödtjut, som den värste Mr. Floyd samtidigt som jag lite lojt diggade radiomusik och inte riktigt förstod vad underklädesshowen gick ut på.
Annorlunda är det. Kämpar hårt för att inte romantisera över stämningen i stora staden i väst men alla verkade väldigt mycket gladare där. Floyd är för övrigt en reko kille, livet går ju egentligen enbart ut på att, lite på lyran bränna fingrarna i tv.
Sen gick jag ut med hunden.
Och blev arg på min syster.
Nu lyssnar jag på Adam Tensta (exilprinsen goes nutida musik/namedropping) och tänker på det här med radbrytning.
Kram."Do we look like we sell drugs?"
Annorlunda är det. Kämpar hårt för att inte romantisera över stämningen i stora staden i väst men alla verkade väldigt mycket gladare där. Floyd är för övrigt en reko kille, livet går ju egentligen enbart ut på att, lite på lyran bränna fingrarna i tv.
Sen gick jag ut med hunden.
Och blev arg på min syster.
Nu lyssnar jag på Adam Tensta (exilprinsen goes nutida musik/namedropping) och tänker på det här med radbrytning.
Kram.
fredag 7 december 2007
Läsa
Böcker:
* En kort berättelse om traktorer på ukrainska, Marina Lewycka
* Jackrabbit Parole, Stephen Reid
* A Time to Kill, John Grisham
* Empress Orchid, Anchee Min
* Long Way Round, Ewan McGregor, Charley Boorman
* A dirty Job, Christopher Moore
* Mayor of Casterbridge, Thomas Hardy
* Idoru, William Gibbson
* The Buenos Aires Quintet : Manuel Vazquez Montalban
* The Street Lawyer, John Grisham
Tror det var allt men har säkert glömt någon. Och, en del av dem är inte direkt frivilligt valda då man byter ju böcker och då får man ta av vad som bjuds.
* En kort berättelse om traktorer på ukrainska, Marina Lewycka
* Jackrabbit Parole, Stephen Reid
* A Time to Kill, John Grisham
* Empress Orchid, Anchee Min
* Long Way Round, Ewan McGregor, Charley Boorman
* A dirty Job, Christopher Moore
* Mayor of Casterbridge, Thomas Hardy
* Idoru, William Gibbson
* The Buenos Aires Quintet : Manuel Vazquez Montalban
* The Street Lawyer, John Grisham
Tror det var allt men har säkert glömt någon. Och, en del av dem är inte direkt frivilligt valda då man byter ju böcker och då får man ta av vad som bjuds.
onsdag 5 december 2007
Bekännelsen
Nej, det är sant. Just nu lyssnar jag på "Samba triste" framförd av Stan Getz & Charlie Byrd. Samtidigt tar jag mig själv på sinnessjukt stort jävla allvar. Och så har jag en pipa i mungipan, alldeles otänd och gjord av majs är den. Med ett litet munstycke av orange plast.
Puff!
Puff!
tisdag 4 december 2007
Tröjorna
När jag var liten så kunde jag inte vika kläder sådär som man gör i affär. Det kunde min bror. Han kunde också bädda sängen så det såg ut som på hotell. Den lille jäveln.
Oavsett dåtidens garderobs-kunskap så är jag nu hemma i Sverige igen. Det är något lurt med det hela. Det blir mörkt klockan 16.00 och temperaturen förstås bäst genom tjock utandningsluft. Varför bor det människor här?
Om ett tag blir det listor. Massor av listor.Vroom!
Oavsett dåtidens garderobs-kunskap så är jag nu hemma i Sverige igen. Det är något lurt med det hela. Det blir mörkt klockan 16.00 och temperaturen förstås bäst genom tjock utandningsluft. Varför bor det människor här?
Om ett tag blir det listor. Massor av listor.
torsdag 29 november 2007
lördag 24 november 2007
Bat
Jag har akt bat. En farja narmare bestamt. Det var roligt. Sen rumsterade jag lite i ett fyrtorn, ett valdigt litet fyrtorn (ratt hogt men invandigt fick jag inte riktigt plats) innan jag satte mig pa en bank i en park och mest bara satt. Staden var liten och trafiken begransad (turister for som vettvillingar langs gatorna i hyrda golfbilar...) men pa det hela var allt valdigt tyst. Det slog mig att jag inte upplevt en sadan tystnad pa vansinnigt lange. Buenos Aires har satt sina klor i mig och gjort en standig ljudmatta av varvande motorer, biltuttor, vralande bussmotorer och skrikande porteños till en form av norm.
Den dar tystnaden idag... och jag pa banken. Det var allt jag hade for idag!"Men vad FAN! Jag sa ju babord din javla knast! BABORD ar INTE samma sak som det visserligen mycket populara men sallan anvanda 'ga pa grund'-kommandot! Mongo!"
Den dar tystnaden idag... och jag pa banken. Det var allt jag hade for idag!
fredag 23 november 2007
Manlighet
Sitter pa en ratt risig pub och dricker ol tillsammans med en fran Australien (det finns bara Australiensare och svenskar, alla andra nationaliteter ar utdoda). Det pratas om bomber och granater, damer och livet och plotsligt skall det ut och gas. Notan skall betalas och jag havar fram min turkosa "bors"... Jo, blev av med min vanliga planbok och istallet for att ersatta den med en ny tog jag fram min lilla turkosa bors (med tillhorande NESTEA skrivet med stora fina reklambokstaver) som fatt fungera som substitut. Det uppstar lite tryckt stammning. Sedan sager han.
"That´s a manly wallet!"
"That´s a manly wallet!"
onsdag 21 november 2007
Ljuga
Nej forlat, nu ljog jag. Det kommer inte handla om knark. Kanske en annan gang men inte nu. Istallet (i brist pa annat) skall jag skriva lite snabbt om hur ganska latt allt kan bli lite sma-gay:
Fotboll ar de galna i har pa kontinenten. Verkligen galna. Vi snackar mer galna an min spansklarare (som det kommer mer om senare). Folk skjuter ihjal spelare som gor sjalvmal och antalet sjalvmord tros oka lavinartat nar Brasilien spelar... Galna helt enkelt. Jag har markt mycket av detta hittintills men en allmant rolig detalj ar att en av brassarna i min spanskgrupp anvander sig av det portugisiska ordet for fotboll trots att han forsoker prata spanska. Ett enkelt misstag kan tankas men nej, det blir sa gay, sa gay. Fotboll pa spanska = futbol. Pa portugisiska... vet inte hur det stavas men det uttalas:
futteboll
Hoppar alltid till nar denna gym-valtranade kille borjar prata om "futteboll" och far nagot lite dromskt i blicken, formodligen samma glod alla onda manniskor i varlden far nar de precis beslutat att det skall bli aka av, bestaende av folkmord, kemiska stridsgaser och annat otyg.
Fotboll ar de galna i har pa kontinenten. Verkligen galna. Vi snackar mer galna an min spansklarare (som det kommer mer om senare). Folk skjuter ihjal spelare som gor sjalvmal och antalet sjalvmord tros oka lavinartat nar Brasilien spelar... Galna helt enkelt. Jag har markt mycket av detta hittintills men en allmant rolig detalj ar att en av brassarna i min spanskgrupp anvander sig av det portugisiska ordet for fotboll trots att han forsoker prata spanska. Ett enkelt misstag kan tankas men nej, det blir sa gay, sa gay. Fotboll pa spanska = futbol. Pa portugisiska... vet inte hur det stavas men det uttalas:
futteboll
Hoppar alltid till nar denna gym-valtranade kille borjar prata om "futteboll" och far nagot lite dromskt i blicken, formodligen samma glod alla onda manniskor i varlden far nar de precis beslutat att det skall bli aka av, bestaende av folkmord, kemiska stridsgaser och annat otyg.
tisdag 20 november 2007
¡QUE LINDO!
Spanska ar helt och hallet vansinnigt. Ett sprak som lite latt och ledigt tycker det ar kul att klydda till allt med tva former av datids-tempus och sadar rent i allmanhet alskar ologiska idéer om verb. Folk som vill fa sig sjalva att sta i allmanbildat ljus, gillar att saga saker som "sprak ar ju som matematik, det ar sa logiskt". Dessa borde skjutas.
En annan kul sak ar att jag har en spansklararinna som ar helt vansinnig. Skojar verkligen inte. Hon ar helt rubbad. Utan tvekan!
Hela var mixade grupp sitter och sliter med datid nar lararinnan ifraga bestammer sig for att vi skall beskriva vad vi gillade som 5-aringar, i skolan da. En amerikanska (graslig varelse) som normalt har ratt bra koll pa grammatik och sa (men uttalsmassigt later som en san dar robot-rost som finns i datorn) stammar fram natt om att "jag gillade geometri i skolan" varpa lararinnan verkligen vralar, som om nagon just gjort ett avgorande fotbollsmal alternativt kommit pa hur vi botar cancer: "NEJ! AR DET SANT! GEOMETRI, VAD VACKERT (que lindo), HORDE NI, HON GILLADE GEOMETRI, VAD VACKERT!". Denna process upprepar sig for varje slingrande spansk mening fran alla narvarande "VA? GILLADE DU ATT DODA MYROR MED FORSTORINGSGLAS?! VAD VACKERT! VAD BRA!".
Jag och en tunnharig tysk hade fatt extralektioner klockan alltfor tidigt och var inne pa nagon form av tunn koncentrationsmassig energireserv vilket gjorde dessa vansinnesutbrott ratt svara att hantera. Det spelar ingen roll vad man sager, allt kontras med "¡QUE LINDO!". Man blir galen.
En annan kul spraksak var nar jag satt pa min extratimme tillsammans med tysken och lite trotsigt komparerade oregelbundna verb. En annan larare (nagot mer sansad), foroskte fraga oss nar och var vi foddes:
"Cuando NASCICTE, Matteus?" Och darefter, for att riktigt fortydliga hur viktigt det ar med uttal: "CUANDOOOO NAAAASCIIIIIIISTEEEEE, Matteus!?"
Jag satt bara och gapade... Killen var ande ratt till aren kommen sa han lar ju ha haft en duktig del av familjen insyltad i diverse harliga nazist-aktiviteter och nu raker det bara vara sa att verbet fodas ar "nacio" pa spanska, vilket komparerat i datid blir "naciscte".
Fint.
Verkligen!
En annan kul sak ar att jag har en spansklararinna som ar helt vansinnig. Skojar verkligen inte. Hon ar helt rubbad. Utan tvekan!
Hela var mixade grupp sitter och sliter med datid nar lararinnan ifraga bestammer sig for att vi skall beskriva vad vi gillade som 5-aringar, i skolan da. En amerikanska (graslig varelse) som normalt har ratt bra koll pa grammatik och sa (men uttalsmassigt later som en san dar robot-rost som finns i datorn) stammar fram natt om att "jag gillade geometri i skolan" varpa lararinnan verkligen vralar, som om nagon just gjort ett avgorande fotbollsmal alternativt kommit pa hur vi botar cancer: "NEJ! AR DET SANT! GEOMETRI, VAD VACKERT (que lindo), HORDE NI, HON GILLADE GEOMETRI, VAD VACKERT!". Denna process upprepar sig for varje slingrande spansk mening fran alla narvarande "VA? GILLADE DU ATT DODA MYROR MED FORSTORINGSGLAS?! VAD VACKERT! VAD BRA!".
Jag och en tunnharig tysk hade fatt extralektioner klockan alltfor tidigt och var inne pa nagon form av tunn koncentrationsmassig energireserv vilket gjorde dessa vansinnesutbrott ratt svara att hantera. Det spelar ingen roll vad man sager, allt kontras med "¡QUE LINDO!". Man blir galen.
En annan kul spraksak var nar jag satt pa min extratimme tillsammans med tysken och lite trotsigt komparerade oregelbundna verb. En annan larare (nagot mer sansad), foroskte fraga oss nar och var vi foddes:
"Cuando NASCICTE, Matteus?" Och darefter, for att riktigt fortydliga hur viktigt det ar med uttal: "CUANDOOOO NAAAASCIIIIIIISTEEEEE, Matteus!?"
Jag satt bara och gapade... Killen var ande ratt till aren kommen sa han lar ju ha haft en duktig del av familjen insyltad i diverse harliga nazist-aktiviteter och nu raker det bara vara sa att verbet fodas ar "nacio" pa spanska, vilket komparerat i datid blir "naciscte".
Fint.
Verkligen!
måndag 19 november 2007
Senaste, B.A.
This just in:
Exilprinsen sitter pa ett schavigt internetcafé och fnittrar fortjust over en nyfunnen blogg.
Schavigt... stavas det sa?
Exilprinsen sitter pa ett schavigt internetcafé och fnittrar fortjust over en nyfunnen blogg.
Schavigt... stavas det sa?
söndag 18 november 2007
Aussie...
Nar man minst annar det dyker dem upp. De finns overallt och gastar hogt; "mate" hit och dit. Det ar faktiskt ett mycket trevligt folk. Far ta och aka till Australien nagon gang.
lördag 17 november 2007
Ra ton
Namen, som det kan bli! Tog i lite for mycket kan man kanske tycka. Fran tarna till och med. Det var synd.
Det ar vad som hander om man sitter 22 timmar i en dalig buss med fula manniskor. Laser man dessutom upplyftande Ballard sa gar det annu mer at helvete.
(namedropping ar sa bra, det ar sa fint och jag ar ju battre an alla pa jorden)"Exilprinsen, det ar dags att ta tag i det har med anger management! Det gor de overallt, det ar sexigt! The gentle approach, det ar det nya svarta"
Det ar vad som hander om man sitter 22 timmar i en dalig buss med fula manniskor. Laser man dessutom upplyftande Ballard sa gar det annu mer at helvete.
(namedropping ar sa bra, det ar sa fint och jag ar ju battre an alla pa jorden)
Cirkus
Varfor gor ni sa? Forstar ni inte att nar ni behandlar mig som nagon form av javla circus-clown blir jag trott, bitter, sur och ger upp tron pa det har med manniskor. Ni far mig att visa fuck you at en javla skolklass menlosa smaflickor. Fattar ni inte! Vi som kunde ha det sa trevligt istallet, dricka kaffe och prata politik. Men nej, istallet skall ni bete er som javla vap och forstora alltihop.
Det ar for trakigt alltsammans!
Det ar for trakigt alltsammans!
torsdag 15 november 2007
Hemlangtan
Min kusin bad mig skriva nagot till ett projekt hon har gang i i skolan, fick skriva vad jag ville bara det handlade om hemlangtan, det blev valdigt gulligt, fint och sa men jaja, far svara lite extra nu sa blir det sakert bra (fan, helvete, hora och KUKEN):
Jag var bra pa det dar med hemlangtan nar jag var liten. Pa ett av varldens da, storsta scoutlager fick jag en form av hjarnslapp och bestamde mig gratande for att "nej, nu far det fan vara nog, inget mer javla scoutande". Bestamt retirerade jag till taltet, packade resolut min lanade, klarbla haglofs med stalram (foljde givetvis instruktioner pa att rulla och packa ordentligt) och invantade upphamtning fran mina intet ont anande foraldrar. Jag minns valdigt fa saker fran det dar lagret (det var visserligen langesedan), men jag kommer ihag ett mystiskt, hogst kemiskt tuggummi med Karl Alfred och hans pipa pa omslaget. Det skulle forestalla spenat. Detta tuggade jag pa i vantan pa att fa komma hem.
Visst klassar jag detta som lite av ett nederlag. Min langtan efter det valbekanta blev helt enkelt for stor och det slutade med att jag somnade i bilen pa vagen till familjehemmet, till mitt forsvar far jag havda min ringa alder!
Idag ar jag ambitios och vuxen, i alla fall pa papperet. Likval har min senaste resa, ett livat roj genom val valda delar av Sydamerika, stundtals inneburit en hjartskarande hemlangtan. Under svaga stunder har allt nyss sa fargstarkt och spannande forefallit lika frammande och skrammande som en bebodd jupiter-mane. Likval ar jag har fortfarande. Likval rads jag inte de alltfor sma bussar som med hjalp av 17 timmar dalig asfalt garanterat kommer ge mig ryggskott. Jag packar fortfarande min ryggsack (numera gron och utan stalram) men ej for en hemresa, bara den vidare resan.
Det finns saledes en liten mojlighet att jag trots allt ar lite storre an de dar hemska dagarna i ett kallt var-Sverige for manga ar sedan.
Forvisso ar jag formodligen inte ensam om att da och da kanna av en desperat langtan efter hemtrakterna. Alla resande kanner formodligen av nagot liknande, kanske ar detta lite av forklaringen till den sammanhallning som uppstar mellan resande. Aldrig forr har jag mott manniskor sa hastigt (och lustigt) som under denna resa. Ena stunden ar man trott och dammig efter en hard batalj med en overfylld bussterminal, varefter man traffar ett gang vilda australiensare med dartill horande brutna rugby-nasor och plotslitg sitter framfor ett dignande bord fyllt med mat man knappt kan uttala namnet pa for att sedan skralande forsoka overtraffa varandras reseupplevelser. Kanske delar man en valfylld flaska sockerrors-brannvin med ett gang lokala pa en vacker strand eller sa far man tips var man borde, och kanske viktigare, inte borde aka for att uppleva landets finare delar av en vanlig infoding som precis som en sjalv sitter och skumpar pa en buss pa vag mot nya aventyr.
De moten som uppstar utgor lite av den magi som gor hemlangtan till nagot mindre farligt, till nagot nastan dragligt. Det blir en del av sjalva resan, en bekraftelse pa att man rent faktiskt har ett hem att atervanda till.
Jag var bra pa det dar med hemlangtan nar jag var liten. Pa ett av varldens da, storsta scoutlager fick jag en form av hjarnslapp och bestamde mig gratande for att "nej, nu far det fan vara nog, inget mer javla scoutande". Bestamt retirerade jag till taltet, packade resolut min lanade, klarbla haglofs med stalram (foljde givetvis instruktioner pa att rulla och packa ordentligt) och invantade upphamtning fran mina intet ont anande foraldrar. Jag minns valdigt fa saker fran det dar lagret (det var visserligen langesedan), men jag kommer ihag ett mystiskt, hogst kemiskt tuggummi med Karl Alfred och hans pipa pa omslaget. Det skulle forestalla spenat. Detta tuggade jag pa i vantan pa att fa komma hem.
Visst klassar jag detta som lite av ett nederlag. Min langtan efter det valbekanta blev helt enkelt for stor och det slutade med att jag somnade i bilen pa vagen till familjehemmet, till mitt forsvar far jag havda min ringa alder!
Idag ar jag ambitios och vuxen, i alla fall pa papperet. Likval har min senaste resa, ett livat roj genom val valda delar av Sydamerika, stundtals inneburit en hjartskarande hemlangtan. Under svaga stunder har allt nyss sa fargstarkt och spannande forefallit lika frammande och skrammande som en bebodd jupiter-mane. Likval ar jag har fortfarande. Likval rads jag inte de alltfor sma bussar som med hjalp av 17 timmar dalig asfalt garanterat kommer ge mig ryggskott. Jag packar fortfarande min ryggsack (numera gron och utan stalram) men ej for en hemresa, bara den vidare resan.
Det finns saledes en liten mojlighet att jag trots allt ar lite storre an de dar hemska dagarna i ett kallt var-Sverige for manga ar sedan.
Forvisso ar jag formodligen inte ensam om att da och da kanna av en desperat langtan efter hemtrakterna. Alla resande kanner formodligen av nagot liknande, kanske ar detta lite av forklaringen till den sammanhallning som uppstar mellan resande. Aldrig forr har jag mott manniskor sa hastigt (och lustigt) som under denna resa. Ena stunden ar man trott och dammig efter en hard batalj med en overfylld bussterminal, varefter man traffar ett gang vilda australiensare med dartill horande brutna rugby-nasor och plotslitg sitter framfor ett dignande bord fyllt med mat man knappt kan uttala namnet pa for att sedan skralande forsoka overtraffa varandras reseupplevelser. Kanske delar man en valfylld flaska sockerrors-brannvin med ett gang lokala pa en vacker strand eller sa far man tips var man borde, och kanske viktigare, inte borde aka for att uppleva landets finare delar av en vanlig infoding som precis som en sjalv sitter och skumpar pa en buss pa vag mot nya aventyr.
De moten som uppstar utgor lite av den magi som gor hemlangtan till nagot mindre farligt, till nagot nastan dragligt. Det blir en del av sjalva resan, en bekraftelse pa att man rent faktiskt har ett hem att atervanda till.
måndag 12 november 2007
Trott
Jo, jag ar trott. Valdigt trott. Har cyklat runt pa gulfinken (det fick cykeln heta) hela dagen och smakat pa massa vin. Utover det kommer har lite "authentic aussie"-snack:
"You know my other son, he´s cocks fucking huge"
Varpa den andra sonen (far och son ute pa backpacking tillsammans, lite som om de var en levande rakhyvelsreklam)svarar:
"Yeah, it´s fucking amazing!"
VAD svarar man pa det...
"Namen det sager ni inte, sa trevligt!"???
God natt!
"You know my other son, he´s cocks fucking huge"
Varpa den andra sonen (far och son ute pa backpacking tillsammans, lite som om de var en levande rakhyvelsreklam)svarar:
"Yeah, it´s fucking amazing!"
VAD svarar man pa det...
"Namen det sager ni inte, sa trevligt!"???
God natt!
söndag 11 november 2007
Australien
Nu har jag visserligen ett ratt sjuk mangd tequilla innanfor vasten men... Folk fran Australien ar helt sjuka. Kanske berattar jag mer imorgon, men lovar inget! Ar vansinnigt trott efter bingomannens framfart och borde verkligen ga och lagga mig, hostelet har rosa lakan och det ar ju aldrig fel!
Snark!
Snark!
Bingo...
jo det ar sant, hastigt och lustigt drar buss-stewarden fram en mic och vralar att det minsann ar dags att spela bingo...
lördag 10 november 2007
Lunchen
Fan vad alla ar trasiga! Och jag ar helt bortkommen. Inte i resan da, den ar fortfarande fantastisk, men livet hemma hinner ju ikapp en (det dar skrev jag inte, gjorde jag? GAH!) nar man hor sig for, laser och allmant rumsterar. Jag vill val kanna igen mig i nagot men det gor jag inte sa istallet skall jag ga och ata lunch pa stallet med den gammla damen som sager "me amore" till alla och sedan trippar runt med olja, vinager, salt och tandpetare.
Ikvall gar bussen. Sen skall jag hyra en cykel att bearbeta andernas sluttningar med, i jakt pa vingardar.Hatar nar det hander...
Ikvall gar bussen. Sen skall jag hyra en cykel att bearbeta andernas sluttningar med, i jakt pa vingardar.
fredag 9 november 2007
Buss
Det senaste ar att skriva sjukligt korta inlagg pa bloggen. Det ar haftigt. Imorgon skall jag aka buss igen, standigt dessa bussar. Med mat, filmer, ont i ryggen och serverande man i sma slipsar!
Jag blir sa sentimental nar jag laser andras bloggar. Det ar mystiskt, men allt verkar handa i Stockholm.
Jag blir sa sentimental nar jag laser andras bloggar. Det ar mystiskt, men allt verkar handa i Stockholm.
torsdag 8 november 2007
Lasa
Lasa har jag gjort, en javla massa. Och det ar alldeles sent pa natten och mannen som satt och tecknade teckensprak in i webbcameran bredvid har for langesedan gatt hem och lagt sig. Fullandat hade allt varit om jag haft en whisky vid sidan av, eller ett glas som jag druckit whisky av som mest stod och luktade gott sadar i efterhand.
Sen har jag lyssnat pa Tom Waits och funderat pa hur mycket jag saknar ett riktigt hem, alltsa inte en ryggsack i ett skraltigt skap med hanglas fran Kockums fritid i Malmo.
For att avsluta kvallen tanker jag pa en batteridriven robot jag hade som liten. Man hallde matolja i den sa kom det rok nar den rorde sig. Matolja, tanka sig!
Sen har jag lyssnat pa Tom Waits och funderat pa hur mycket jag saknar ett riktigt hem, alltsa inte en ryggsack i ett skraltigt skap med hanglas fran Kockums fritid i Malmo.
For att avsluta kvallen tanker jag pa en batteridriven robot jag hade som liten. Man hallde matolja i den sa kom det rok nar den rorde sig. Matolja, tanka sig!
Lexus
Internetextravaganza! Jag har frossat (just det, frossat var ordet) i daliga bloggar, bra bloggar och anant trevligt internet har att erbjuda. Det ar fantastiskt vad man kan branna tid har. Internet alltsa. Man kanske hittar Petters blogg och far lasa om hans son Lexus, inte illa pinkat!
Idag kanske det blir tva inlagg...
Idag kanske det blir tva inlagg...
onsdag 7 november 2007
Orden
Nastan 2000 ord, drypande av extensialism, som ni inte far lasa!
Imorgon skall vi prata om sylt. Och toast, glom inte toasten!
Imorgon skall vi prata om sylt. Och toast, glom inte toasten!
onsdag 31 oktober 2007
Taxi
Jag har nu rest sa lang tid att mitt exotiska utlandska anlete helt plotsligt forandrats:
Sitter lite nonchalant i silverpilen, har parkerat vid ett torg, latit dorren sta oppen och stracker lugnt och sansat pa min krumma rygg nar en gammal gubbe med lustig hatt helt plostligt knackar pa rutan, skrammer livet ur mig och fragar "taxi?".
Nej, silverpilen ar bara for VIP-kunder med pengar, brudar och viktiga jobb innehallande lika delar viktiga kostymer som viktiga svarta ladervaskor.
Sitter lite nonchalant i silverpilen, har parkerat vid ett torg, latit dorren sta oppen och stracker lugnt och sansat pa min krumma rygg nar en gammal gubbe med lustig hatt helt plostligt knackar pa rutan, skrammer livet ur mig och fragar "taxi?".
Nej, silverpilen ar bara for VIP-kunder med pengar, brudar och viktiga jobb innehallande lika delar viktiga kostymer som viktiga svarta ladervaskor.
tisdag 30 oktober 2007
Resnacke
Jo det dar med att skriva stora epos och annat nar man ar ute och resar blir det ju lite sisadar med... Inte for att jag inte vill, nejnej, viljan finns. Mycket. Men for att omstandigheter satter en i situationer utan dator, med lagt blodsocker, med administrativt clowneri ("oh va? nej, vi har ingen vaxel pa nagra pengar alls", "nej, nu stanger vi tidigt, utan att beratta det for nagon, hihi!") och annat kul.
Sen aker man ofta buss, lyxiga stalpjasser med stora saten, tv, plastbrickor med mat och iskallt rodtjut och sa vaknar man helt plotsligt upp, vrider pa huvudet och inser att nacken later som en gammal rostig grind.
Hjalp!
Sen aker man ofta buss, lyxiga stalpjasser med stora saten, tv, plastbrickor med mat och iskallt rodtjut och sa vaknar man helt plotsligt upp, vrider pa huvudet och inser att nacken later som en gammal rostig grind.
Hjalp!
fredag 26 oktober 2007
Bilen
Jo, det ar sant. Har hyrt en bil. En liten javel. En golf (en exakt likadan modell som jag krockade med i Caracas, Venezuela). Men nu skall jag ut i oknen med den, sa nan motande trafik blir det inte tal om. Istallet massiva hal i vagen och grus/sand (borde hyrt en 4x4 istallet men nej, det blir ball med golfen, fran och med nu kand som "silverpilen"). Sen ar det ju oken och sa, sa sol finns dar ocksa. Mycket sol. Men den har aircondition, och det ar ju fint.
Sa kontentan ar foljande; jag skall kora en liten javla bil genom en oken, for att smaka pa lite vin (som ar sjukt speciellt eftersom det odlas hogt upp, jattehogt upp...), hojden av mogenhet (nej, inte mognad, det ar INTE samma sak).
Kalas
Sa kontentan ar foljande; jag skall kora en liten javla bil genom en oken, for att smaka pa lite vin (som ar sjukt speciellt eftersom det odlas hogt upp, jattehogt upp...), hojden av mogenhet (nej, inte mognad, det ar INTE samma sak).
Kalas
söndag 21 oktober 2007
Gaffeln
Ja, jag har alltsa en ratt rolig historia om en gaffel men det skiter sig varje gang jag skall skriva ner den! Nagon javla gang borde det ju lyckas tycker man men nej, gaffeln far ni inte hora om. Inte an i alla fall...
Och sa en bild pa en gaffel: NEJ just det, det har med att uploada bilder gar bara nar nan idiot pa blogger INTE satt kaffe i vrangstrupen/vaknat upp ur bakfylla/ramlat humoristiskt i en valdigt brant trappa.
lördag 20 oktober 2007
OmFgRoFl!
Kraftwerk ja, det ar skiten. Framforallt nar man under gardagen med nod undslapp ett ensamt ode inuti en karps mage... da ar det skont med lite lugn, okomplicerad tysk synt. Var saledes i en park. Med trad, stenar, sma japanska statyer och san skit. Dar fanns det en sjo, i sjon fanns dar karpar. Och vi pratar inte vilka karpar som helst, de var stora som mina lar... jag overdriver verkligen inte. Kraftan Freud var bakfull och satte en halv Bloody Mary i halsen vid anblicken av dessa bestar. Sen sprang han och gomde sig bland bonzai-trad med ursakten att han skulle trana kendo (tank er det, en krafta i kendo-rustning, sjukt gay).
Till andra nyheter hor det faktum att jag bott en kvall pa hotell. Mycket trevligt, mest for att jag fatt anvanda en RIKTIG handduk™. Alltsa en tyganordning i frotté. Ta nu inte detta som att jag inte duschat pa 5 veckor, det har jag. Men istallet for en mjuk, foljsam, vacker (vad finns det fler for adjektiv som beskriver en handduk?) och nastan sexig handduk har jag anvant en s.k. rese-handduk. Det lat sa himla bra i affaren. En fraknig saljare tjatade om hur lite den vagde, hur snabbt den torkade och framforallt om hur lite plats den tog... Allt stamde klart, han glomde bara namna att det egentligen inte var en handduk utan en linsduk i handduks-storlek (en san dar syntetlapp att torka kameror, glasogon och datorskarmar med). Sa jag har onekligen kant mig lite lurad dar jag statt i massa olika dushar och torkat mig med mitt stora, smarta, latta, snabbtorkande linsskydd... Sci-Fi!
"HELVETE! Vi glomde handdukar... Fan pojkar, lite battre planering kunde ni val klarat av. KUKEN! Ja, da far vi val aka hem och hamta dem da, men ikvall blir det INGEN javla efterrat efter maten!"
Nu skall jag ga och klippa mig. Over och ut!
Till andra nyheter hor det faktum att jag bott en kvall pa hotell. Mycket trevligt, mest for att jag fatt anvanda en RIKTIG handduk™. Alltsa en tyganordning i frotté. Ta nu inte detta som att jag inte duschat pa 5 veckor, det har jag. Men istallet for en mjuk, foljsam, vacker (vad finns det fler for adjektiv som beskriver en handduk?) och nastan sexig handduk har jag anvant en s.k. rese-handduk. Det lat sa himla bra i affaren. En fraknig saljare tjatade om hur lite den vagde, hur snabbt den torkade och framforallt om hur lite plats den tog... Allt stamde klart, han glomde bara namna att det egentligen inte var en handduk utan en linsduk i handduks-storlek (en san dar syntetlapp att torka kameror, glasogon och datorskarmar med). Sa jag har onekligen kant mig lite lurad dar jag statt i massa olika dushar och torkat mig med mitt stora, smarta, latta, snabbtorkande linsskydd... Sci-Fi!
Nu skall jag ga och klippa mig. Over och ut!
onsdag 17 oktober 2007
Prata hogre, jag hor dig namligen inte, du pratar for hogt!
Jo, det ar bra att prata hogt, framforallt nar man ar pa offentliga platser, typ internetcafé. Aven skont att hora att du pratar med din pappa, och att han ar naken!
Festligt!
Festligt!
tisdag 16 oktober 2007
FLER punkter: ...
Jag har INGEN aning om vad som hant i varlden under de senaste 4 veckorna. Det kanns ju sadar. Jag kommer kanske hem till hemlandet om ett par veckor och sa har man flytat huvudstaden, infort krav pa att man maste ga i traditionellt tyska drakter och infort kaviar med banansmak (mjo, ok da. Har lite koll pa vad som hander hemma, men det ar fan inte mycket).
Sen skulle dar var en fin bild har, men det fick jag inte for blogger... Men som sagt, annars en fin bild pa "forgivna bilar i tra", kanske om en stund!
Sen skulle dar var en fin bild har, men det fick jag inte for blogger... Men som sagt, annars en fin bild pa "forgivna bilar i tra", kanske om en stund!
måndag 15 oktober 2007
...
Jo, idag kom jag hem 08:15. Det kandes ju bra, eller natt. Sa ni kan val ga och lasa en annan blogg eller sa sa aterkommer jag om ett par ar nar jag hamtat mig fran livet!
"Amen jag vill sova, slapp mig for fan!"
söndag 14 oktober 2007
Las mig inte!
Detta blir 6 gangen jag paborjar ett inlagg men det vill sig fortfarande inte riktigt. Sitter mest med ett fult head-set fasthaftat i pannan och tittar mig lite nervost omkring. Det ar ju som sa att det skall bloggas pa internetcafé. Inte for att jag har nagon anledning att forvanta att nagon sitter bakom och vantar pa att jag skall surfa in pa nagon fin porrssida eller sa (annars ar manga av caféerna har bar pa att lite hastigt och lustigt blockera porriga sidor som www.sydsvenskan.se och sjukligt snuskiga www.politiken.dk). Men lastFm ar fint. Da kan man helt plotsligt hora musik fran svunna tider eller bara musik man inte hort pa en manad. Det ar fint. Poesi liksom. Idag ar jag trott, det blir latt sa i stora staden. Man gar ut och kommer hem typ 7 varje javla kvall (morgon!) for att sen sova 5 timmar och raggla upp for att hitta mat. Mycket av det resande livet handlar om att hitta mat. I alla fall for mig, men jag ar ju kand som naturens storsta atare. Ikvall da jag borde korka upp en flaska fint rodvin och sen lasa en "god" javla bok, istallet kommer jag formodligen dricka ol med britter, moget.
Det har inlagget ar sa javla poanglost att jag blir morkradd!
"Hey! Jag ar glad i mat! Och sa gillar jag rugby ocksa, stora man som dundrar i varandra sa att ryggraderna knakar, att de har lustiga tyghjalmar ar ocksa ratt fint!"
Det har inlagget ar sa javla poanglost att jag blir morkradd!
lördag 13 oktober 2007
Rule... what?
Det har med britter ar ratt roligt. De har valdigt labil hy, ar ofta inte speciellt vackra och har extremt dalig hallning. Trots alla dessa tillkortakommanden ar de ofta valdigt, valdigt glada. De slanger sig med roliga fraser("Hey, they should create a shitfaced book instead of facebook, should be easier to logg in and only have a keyboard containing 4 phrases; I love u, marry me, i focking hate u, grand", "Baseball is GAY!") och haller garna lada lite overallt.
Sen blir de valdigt imponerade om man, lite pa lyran, forsoker fa en argentinsk servitor med lustig mustasch, att lara en fotbolls-sanger infor den stora matchen mot Chile, nar man gor det pa Spanska (om spanskan ar korrekt eller vacker hor inte hit).
Britter, det nya svarta!
Sen blir de valdigt imponerade om man, lite pa lyran, forsoker fa en argentinsk servitor med lustig mustasch, att lara en fotbolls-sanger infor den stora matchen mot Chile, nar man gor det pa Spanska (om spanskan ar korrekt eller vacker hor inte hit).
Britter, det nya svarta!
fredag 12 oktober 2007
Den stora dagen
Det har med att vara lite dagen efter ar trevligt. Man vaknar kanske sent, lyssnar pa ett par latar som fyller en med hopp om en fin framtid eller med mysigt hat, i bada fallen blir man nojd. Man ater ett par bitar mat som smakar bra samtidigt som man lite nonchalant nynnar pa lite Coltrane (namedroppin, but of course). Sen kanske man tar en promenad, med latta steg hoppar man over sondriga gatstenar, svavar forbi sma man med langsam gangstil och kvinnor med roda paraplyer. Det regnar kanske och man blir lite vat i haret. Man tittar sig lite omkring, kanner av omgivningarna, passerar, inom 2 kvarter, 6 olika garage som ar inbakade mellan bostadshus, affarer, nedlagda kontor och kiosker. De flesta garagen har fargglada skyltar med billiga priser och tittar man in skramlar en liten "bil-hiss" till, samtidigt som en bil forsvinner ner till en osynlig vaning.
Kanske koper man en tidning pa ett sprak man inte riktigt forstar och slanger i sig ett par croissanter samtidigt som man forsoker se viktig ut (inte som sag en statsminister, snarare som en allmant bildad person). Man betalar, tycker kanske till och med att man dricksar mer an vad man behovt men njuter av det och lamnar cafét med de gron-skrikande vaggarna for att ater stovla omkring i staden. Man stotter ihop med en dansk, inser att det ej kravs med an en manad for att forr sa bekvama sprak nu kanns frammande, men likval pratar man ledigt om vattenfall, sakerhet och ol.
"Om jag borde forklara mig... Nej det tycker jag inte behovs! Det kanns lite val 90-tal det har med forklaringar!"
Kanske koper man en tidning pa ett sprak man inte riktigt forstar och slanger i sig ett par croissanter samtidigt som man forsoker se viktig ut (inte som sag en statsminister, snarare som en allmant bildad person). Man betalar, tycker kanske till och med att man dricksar mer an vad man behovt men njuter av det och lamnar cafét med de gron-skrikande vaggarna for att ater stovla omkring i staden. Man stotter ihop med en dansk, inser att det ej kravs med an en manad for att forr sa bekvama sprak nu kanns frammande, men likval pratar man ledigt om vattenfall, sakerhet och ol.
jaha...
Jomensaatt... Det var ratt galet. Nagon form av show med lospenisar, sprit och massor av peruker... Helt och fullstandigt galet. Jag tror inte riktigt jag hor hemma pa jorden. Men det ar fint med fylleblogg!
Ja, vi sager val det... ett par empanadas hade varit fint nu, men nej, snabbmat far det bli imorgon!
Ja, vi sager val det... ett par empanadas hade varit fint nu, men nej, snabbmat far det bli imorgon!
onsdag 10 oktober 2007
Rodtjut....
En britt ropar at mig, han tycker det ar lite lustigt att jag, redan vid fem ars alder lart mig prata engelska (vilket inte riktigt stammer, men Dave har bestamt sig, jag kan typ alla sprak pa jorden...). Jepp, mina damer och herrar, det ar dags for exilprinsens forsta fylleinlagg. Skall snart bege mig ut i natten, ar just nu omgiven av massor av glatt folk, ar pa ett hostel som tvingar en att bara ett slags orange armband for identifikation.... Lite som om vi vore boskap! Dricker rodvin ur plastmugg och ar vansinnigt trott, borde val egentligen ga och lagga mig men Allan, en amerikan har sagt att man kan aka skidor trots att det ar oktober... Det ar lycka!
Ni far ha det fantastiskt! Imorgon maste jag leta reda pa lite saker i staden, viktiga saker. Typ slipsar och liknande!
!!! (wow, 3 utropstecken, haftigt)
Ni far ha det fantastiskt! Imorgon maste jag leta reda pa lite saker i staden, viktiga saker. Typ slipsar och liknande!
!!! (wow, 3 utropstecken, haftigt)
tisdag 9 oktober 2007
Kullersten
Ga, vandra, promenera, strossa... allt detta har jag gjort. Planlost genom den stora staden. Det marks att det verkligen ar en stor stad. Tempot ar annorlunda, trafiken hektisk och ingen blir speciellt forvanad over nagot som helst. Kraftan Freud har fixat en basker och ranner runt ett par meter bakom mig och sjunger Cornelis-latar och svar at folk, ingen bryr sig.
Jag vandrar over sliten trottar, slar huvudet pa laga byggnadsstallningar och later mina oron fyllas av DAD-latar. Det var langesedan men texterna ar fortfarande lika javla fantastiska som for drygt 2 ar sedan, da jag for forsta gangen satte oronen i dessa gnall-sjungande danskar. Det ar nagot markligt melankoliskt over det har med att promenera utan mal. Framforallt till musik. Men det passar anda ganska bra, det ar fint pa nagot satt.
Hmmm... tror precis jag lyckats med det forsta helt poanglost poetiska inlagget pa exilprinsen. Det ar ett steg i ratt riktning! Fantastiskt!
Jag vandrar over sliten trottar, slar huvudet pa laga byggnadsstallningar och later mina oron fyllas av DAD-latar. Det var langesedan men texterna ar fortfarande lika javla fantastiska som for drygt 2 ar sedan, da jag for forsta gangen satte oronen i dessa gnall-sjungande danskar. Det ar nagot markligt melankoliskt over det har med att promenera utan mal. Framforallt till musik. Men det passar anda ganska bra, det ar fint pa nagot satt.
Hmmm... tror precis jag lyckats med det forsta helt poanglost poetiska inlagget pa exilprinsen. Det ar ett steg i ratt riktning! Fantastiskt!
onsdag 3 oktober 2007
Det har med att blogga pa resande fot ar svarare an jag trodde! Det ar val framst svarigheten att fa tag i datorer som kan hantera blogger och dylika aktiviteter som gor det hela komplicerat, man kan alltsa inte vara sadar fantastiskt spontan och bara satta sig ner vid datorn... (mjo visst kan jag skriva ner inlagg i mina otaliga anteckningsblock (fran Sverige tog jag med mig 8 st...) men det ar inte riktigt samma kansla! I dessa skriver jag istallet en fantastisk mangd svara grejer om livet, konsten, karleken och hatet!
Saledes foljer lite utkast fran veckorna som gatt, ni far ursakta att det inte helt hanger ihop, det ar texter tagna fran olika tillfallen:
Nu ar jag i Choroni (puerto Colombia), en by vid karibiska kusten. Hitintills ar allt valdigt mycket sas... allt med andra ord som sig bor. Vagen hit bjod dock pa en del overaskningar... Tog forst bussen fran Mérida till den stora staden Maracay, det tog 15 timmar (och givetvis gick bussen sonder efter 8 timmar...), val i Maracay skulle jag vid bussterminalen leta reda pa en buss till Choroni, da visade en man, vars tander sett betydligt battre dagar, gardagens tidning med en stor bild av ett jordskred som hindrade vagen till Choroni (det finns bara en vag dit, genom en nationalpark). Lite radvill letade jag vidare och fann ut av att man kunde ta sig dit via en grannby (dock med bat). Jag satte mig pa en annan buss och akte i 100 knyck (bussen var stor, tung, brokig, och pumpade salsa ur en bilstereo som ej var av denna varlden) genom slingrande vagar genom vansinnig natur. Harligt som bara den.
Val framme lyckas jag overtala ett gang fiskare att via en liten bat fora mig till Puerto Colombia och 40 minuter senare star jag trott och omtumlad i staden. Under batfarden klattrade Kraftan Freud upp ur min shortficka och tumlade mot relingen samtidigt som han sjong obscena seglar-sanger, redan innan vi natt var destination hade han lyckats stjala en tunna rom och starta festen.
Veckan forflot smartfritt med drinkar, strandbesok samt en hel del badande. Internet var dar inte riktigt tal om da strommen gick stup i kvarten.
Maste erkanna att jag nu, nar jag lagger den sista finishen pa detta inlagg, ar helt slut. Sitter pa ett skabbigt internetcafé pa Caracas flygplats, trott, skitig och 6 timmar fran check-in. Imorgon (eller mandag)skall jag dock hitta ett ordentligt café i Buenos Aires och dar titta igenom alltihop, sjalvcensurera, dricka kaffe, hata, alska och allmant tycka saker om allt och ingenting!
Tills dess...
Saledes foljer lite utkast fran veckorna som gatt, ni far ursakta att det inte helt hanger ihop, det ar texter tagna fran olika tillfallen:
Nu ar jag i Choroni (puerto Colombia), en by vid karibiska kusten. Hitintills ar allt valdigt mycket sas... allt med andra ord som sig bor. Vagen hit bjod dock pa en del overaskningar... Tog forst bussen fran Mérida till den stora staden Maracay, det tog 15 timmar (och givetvis gick bussen sonder efter 8 timmar...), val i Maracay skulle jag vid bussterminalen leta reda pa en buss till Choroni, da visade en man, vars tander sett betydligt battre dagar, gardagens tidning med en stor bild av ett jordskred som hindrade vagen till Choroni (det finns bara en vag dit, genom en nationalpark). Lite radvill letade jag vidare och fann ut av att man kunde ta sig dit via en grannby (dock med bat). Jag satte mig pa en annan buss och akte i 100 knyck (bussen var stor, tung, brokig, och pumpade salsa ur en bilstereo som ej var av denna varlden) genom slingrande vagar genom vansinnig natur. Harligt som bara den.
Val framme lyckas jag overtala ett gang fiskare att via en liten bat fora mig till Puerto Colombia och 40 minuter senare star jag trott och omtumlad i staden. Under batfarden klattrade Kraftan Freud upp ur min shortficka och tumlade mot relingen samtidigt som han sjong obscena seglar-sanger, redan innan vi natt var destination hade han lyckats stjala en tunna rom och starta festen.
Veckan forflot smartfritt med drinkar, strandbesok samt en hel del badande. Internet var dar inte riktigt tal om da strommen gick stup i kvarten.
Maste erkanna att jag nu, nar jag lagger den sista finishen pa detta inlagg, ar helt slut. Sitter pa ett skabbigt internetcafé pa Caracas flygplats, trott, skitig och 6 timmar fran check-in. Imorgon (eller mandag)skall jag dock hitta ett ordentligt café i Buenos Aires och dar titta igenom alltihop, sjalvcensurera, dricka kaffe, hata, alska och allmant tycka saker om allt och ingenting!
Tills dess...
måndag 1 oktober 2007
Bildefinition
Ikvall smaller det forhoppningsvis inte... Skall ta bussen fran Mérida ner till kusten (av det karibiska slaget). Min forsta bussfard i detta mystiska land holl pa att sluta i mindre katastrof da hela skiten borjade brinna pa vagen mellan Caracas och Mérida (men det ar en annan historia som kommer snart, kraftan Freud lyckades dock bidraga med en del mekar-tips da bussen skulle repareras).
Transport runt dessa bredgrader sker uteslutande med bil, bensin kostar 70 bolivares/liter (med den officiella, daliga vaxelkursen motsvarar detta ca 2 SEK, med svarta-marknad kurs = 1,40 SEK). Sen ar det forvisso ratt lognaktigt att saga "med bil" da det inte ar bilar i vanligt europeisk mening (och inget javla gnall om att jag inte skall jamfora och yadayada, har jamfores det friskt, alltid, standigt och hela tiden!). Istallet ar det vid inkop av bilar, viktigt att titta efter foljande saker:
* Bilstereo; den normala ljudvolymen skall vara tillrackligt hog for att man nar man passerad parkerade bilar, startar bilalarmet (observera att det i Venezuela endast finns en typ av billarm, alla bilar later saledes likadant).
* Bilalarm; helst ett tillrackligt kansligt for att ga igang bara man tittar pa bilen men bara en passerande bilstereo pa hjul kan starta den ar det lugnt.
* Rost; rost ar bra, fint, vackert och av godo for det estetiska intrycket.
* Tuta; denna skall klara av att ga varm minst 100 ggr per dag (det ar mycket enklare att bara tuta nar man kommer till en korsning, da slipper man sakta ner och titta).
* Bensinekonomi; att dra 3 liter milen ar nastan tillrackligt, men 4 ar battre.
* Krimskrams; ett kors i framrutan garanterar ett langt virilt liv (Jesus at alla! Traffade forresten Jesus ute pa krogen i fredags, vi drog och lyssnade pa metal och sankte ol, harlig kille).
Det ar dock valdigt charmigt med musiken, och tja, tutandet ar lika harligt. Tutar nagon i Sverige svarar det i princip till att forklara krig, alternativt erbjuda en dodlig duell med tva rostiga smorknivar. Tutar man inte har ar man dum i hvuudet, BASTA!
(poangen med hela det har inlagget var att jag skulle visa lite charmiga bilder av bilar men eftersom internet inte riktigt uppfunnits i Venezuela an sa far det vanta, kan inte tanka upp natt pa blogger)
Transport runt dessa bredgrader sker uteslutande med bil, bensin kostar 70 bolivares/liter (med den officiella, daliga vaxelkursen motsvarar detta ca 2 SEK, med svarta-marknad kurs = 1,40 SEK). Sen ar det forvisso ratt lognaktigt att saga "med bil" da det inte ar bilar i vanligt europeisk mening (och inget javla gnall om att jag inte skall jamfora och yadayada, har jamfores det friskt, alltid, standigt och hela tiden!). Istallet ar det vid inkop av bilar, viktigt att titta efter foljande saker:
* Bilstereo; den normala ljudvolymen skall vara tillrackligt hog for att man nar man passerad parkerade bilar, startar bilalarmet (observera att det i Venezuela endast finns en typ av billarm, alla bilar later saledes likadant).
* Bilalarm; helst ett tillrackligt kansligt for att ga igang bara man tittar pa bilen men bara en passerande bilstereo pa hjul kan starta den ar det lugnt.
* Rost; rost ar bra, fint, vackert och av godo for det estetiska intrycket.
* Tuta; denna skall klara av att ga varm minst 100 ggr per dag (det ar mycket enklare att bara tuta nar man kommer till en korsning, da slipper man sakta ner och titta).
* Bensinekonomi; att dra 3 liter milen ar nastan tillrackligt, men 4 ar battre.
* Krimskrams; ett kors i framrutan garanterar ett langt virilt liv (Jesus at alla! Traffade forresten Jesus ute pa krogen i fredags, vi drog och lyssnade pa metal och sankte ol, harlig kille).
Det ar dock valdigt charmigt med musiken, och tja, tutandet ar lika harligt. Tutar nagon i Sverige svarar det i princip till att forklara krig, alternativt erbjuda en dodlig duell med tva rostiga smorknivar. Tutar man inte har ar man dum i hvuudet, BASTA!
(poangen med hela det har inlagget var att jag skulle visa lite charmiga bilder av bilar men eftersom internet inte riktigt uppfunnits i Venezuela an sa far det vanta, kan inte tanka upp natt pa blogger)
torsdag 27 september 2007
Jag och Sandra Bullock
Har precis tomt en kopp vansinnigt starkt kaffe hos mannen med skagget, en trevlig typ med ett litet gatu-café nara mitt spanskinstitut. Han ler alltid och vinkar snallt nar jag vandrar forbi. Trevlig kille, och sa gillar han dessutom starkt kaffe!
Det hor fortfarande till ovanligheterna att jag dricker kaffe, men det starka varorna skagg-mannen levererar ar en trevlig omvaxling fran att ga runt med vita tander. Nu skall vi dock sluta snacka om nar jag dricker kaffe och istallet ga over till natt mer spannande, den inte langre pagaende territorialstriden mellan Venezuela och Guyana:
Eller forresten, vi skiter i det!
Under gardagen styrde jag och kraftan Freud upp kvallsmat till lite folk pa posadan varefter vi glada pa vin och ol klamde in oss i en taxi. En gammal cheva dar jag och den lange Belgaren Patrik (givetvis inte lika lang som undertecknad) samsades om framsatet... Venezuela ar landet med de riktigt cp-stora bilarna.
Vi hamnade pa en biograf dar det skulle ses en rulle med Sandra Bullock (da en av kvallens jankar-representanter hade varit med och styrt upp ljussattningen pa filmen).
Den sog!
Jag har nog aldrig i hela mitt liv sett en sa dalig film. Ar forvisso inte den stora filmfantasten men, lat oss bara saga att kraftan Freud satte 3 liter lask i vrangstrupen innan han overgav filmen och hittade en galen kille (kallad Iban) att spela poker med.
Vi staplade omtumlade ut ur biosalongen, varpa den flinande amerikanen tillade: "hey dudes, at least the lightning was good". Vi var givetvis bojda att halla med, javlar vilken ljussattning!
Efter filmen promenerade vi raskt in mot centrum for att fortast mojligt, med sa manga olika rusmedel som mojligt, dranka minnet av denna rent ut sagt ackliga film (Sandra B, nu aven kallad stolpskottet, vimsade runt i 2 timmar och sag lite in i framtiden varefter Peter Stormare dok upp och styrde upp situtationen med hjalp av litium och lugnande sprutor... Stormare hojde klart filmen men inte pa langa vagar tillrackligt)!
Vi hamnade hastigt, plotsligt och i allra hogsta grad lustigt pa "Ceces". En nattklubb som sa manga andra i Merida, dar det uteslutande spelas reaggaton och Ska. Vi sankte ol efter ol och dansade frenetiskt for att forsoka utradera stolpskottets prestationer. Allting maste dock onekligen stanga, Ceces inraknat varfor vi funderade pa ett alternativt stalle kallat "Grados", men ar man fran Baskien och Belgien sa gar man ut i kortbyxor och kommer inte in pa de sen-stangande stallena... En tysk tyckte vi skulle dra nagra linor sno men vi avbojde snallt och tog en taxi hem.
Allt verkar med andra ord ganska behagligt, men icke! Plotsligt, nar jag kryper in i en av Venezuelas minsta taxi-bilar nagonsin (importerad kina-bil), stanger Patrik bildorren over min vanstra hands intet ont anande fingrar! Jag jamrar lite tyst, men fortsatter dock le... om an anstrangt. Kraftan Freud muttrar hogt och lamnar taxin, drar in pa Grados tillsammans med Iban och tysken och sedan dess har jag inte sett roken av vare sig hans klor eller sprackliga stjart!
Val hemma somnar alla till ljudet av tva glada amerikaner och en pipande vattentank.
Fint va? Ar valdigt rostig pa det har med bloggande och svenskan ar uppblandad med likadelar danska, spanska och engelska sa forvanta inga grammatiska underverk, atminstone inte under de kommande veckorna!
Det hor fortfarande till ovanligheterna att jag dricker kaffe, men det starka varorna skagg-mannen levererar ar en trevlig omvaxling fran att ga runt med vita tander. Nu skall vi dock sluta snacka om nar jag dricker kaffe och istallet ga over till natt mer spannande, den inte langre pagaende territorialstriden mellan Venezuela och Guyana:
Eller forresten, vi skiter i det!
Under gardagen styrde jag och kraftan Freud upp kvallsmat till lite folk pa posadan varefter vi glada pa vin och ol klamde in oss i en taxi. En gammal cheva dar jag och den lange Belgaren Patrik (givetvis inte lika lang som undertecknad) samsades om framsatet... Venezuela ar landet med de riktigt cp-stora bilarna.
Vi hamnade pa en biograf dar det skulle ses en rulle med Sandra Bullock (da en av kvallens jankar-representanter hade varit med och styrt upp ljussattningen pa filmen).
Den sog!
Jag har nog aldrig i hela mitt liv sett en sa dalig film. Ar forvisso inte den stora filmfantasten men, lat oss bara saga att kraftan Freud satte 3 liter lask i vrangstrupen innan han overgav filmen och hittade en galen kille (kallad Iban) att spela poker med.
Vi staplade omtumlade ut ur biosalongen, varpa den flinande amerikanen tillade: "hey dudes, at least the lightning was good". Vi var givetvis bojda att halla med, javlar vilken ljussattning!
Efter filmen promenerade vi raskt in mot centrum for att fortast mojligt, med sa manga olika rusmedel som mojligt, dranka minnet av denna rent ut sagt ackliga film (Sandra B, nu aven kallad stolpskottet, vimsade runt i 2 timmar och sag lite in i framtiden varefter Peter Stormare dok upp och styrde upp situtationen med hjalp av litium och lugnande sprutor... Stormare hojde klart filmen men inte pa langa vagar tillrackligt)!
Vi hamnade hastigt, plotsligt och i allra hogsta grad lustigt pa "Ceces". En nattklubb som sa manga andra i Merida, dar det uteslutande spelas reaggaton och Ska. Vi sankte ol efter ol och dansade frenetiskt for att forsoka utradera stolpskottets prestationer. Allting maste dock onekligen stanga, Ceces inraknat varfor vi funderade pa ett alternativt stalle kallat "Grados", men ar man fran Baskien och Belgien sa gar man ut i kortbyxor och kommer inte in pa de sen-stangande stallena... En tysk tyckte vi skulle dra nagra linor sno men vi avbojde snallt och tog en taxi hem.
Allt verkar med andra ord ganska behagligt, men icke! Plotsligt, nar jag kryper in i en av Venezuelas minsta taxi-bilar nagonsin (importerad kina-bil), stanger Patrik bildorren over min vanstra hands intet ont anande fingrar! Jag jamrar lite tyst, men fortsatter dock le... om an anstrangt. Kraftan Freud muttrar hogt och lamnar taxin, drar in pa Grados tillsammans med Iban och tysken och sedan dess har jag inte sett roken av vare sig hans klor eller sprackliga stjart!
Val hemma somnar alla till ljudet av tva glada amerikaner och en pipande vattentank.
Fint va? Ar valdigt rostig pa det har med bloggande och svenskan ar uppblandad med likadelar danska, spanska och engelska sa forvanta inga grammatiska underverk, atminstone inte under de kommande veckorna!
onsdag 26 september 2007
Primero
Sa var det dags att ater finnas pa natet. Knappast en befriande kansla men val lite spannande! Sen marker ni nog snart att detta ar en blogg som kraver mer av lasaren an de vanliga bloggarna. Jag tanker namligen inte vara sa artig att jag skriver in prickar over a, a och o... nej, det far ni gora sjalv!
Vad bloggen handlar om? Jo, det ar mina aventyr i Sydamerika tillsammans med kraftan Freud (kand fran tv och http://flufcopter.blogspot.com/). Just nu sitter jag i Mérida och njuter av tokregn och arepas (sma, ratt meningslosa brodbitar som anses vara en delikatess har i landet). Helgerna ar kalas, kvallarna likasa och nu nar jag tanker efter galler det nog aven for dagarna i ovrigt! ¡Bueno!
Kram
Vad bloggen handlar om? Jo, det ar mina aventyr i Sydamerika tillsammans med kraftan Freud (kand fran tv och http://flufcopter.blogspot.com/). Just nu sitter jag i Mérida och njuter av tokregn och arepas (sma, ratt meningslosa brodbitar som anses vara en delikatess har i landet). Helgerna ar kalas, kvallarna likasa och nu nar jag tanker efter galler det nog aven for dagarna i ovrigt! ¡Bueno!
Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)