OJ!!!

Ö

Oj

Ä

oj

Å

Bat

Jag har akt bat. En farja narmare bestamt. Det var roligt. Sen rumsterade jag lite i ett fyrtorn, ett valdigt litet fyrtorn (ratt hogt men invandigt fick jag inte riktigt plats) innan jag satte mig pa en bank i en park och mest bara satt. Staden var liten och trafiken begransad (turister for som vettvillingar langs gatorna i hyrda golfbilar...) men pa det hela var allt valdigt tyst. Det slog mig att jag inte upplevt en sadan tystnad pa vansinnigt lange. Buenos Aires har satt sina klor i mig och gjort en standig ljudmatta av varvande motorer, biltuttor, vralande bussmotorer och skrikande porteños till en form av norm.

Den dar tystnaden idag... och jag pa banken. Det var allt jag hade for idag!

"Men vad FAN! Jag sa ju babord din javla knast! BABORD ar INTE samma sak som det visserligen mycket populara men sallan anvanda 'ga pa grund'-kommandot! Mongo!"

Manlighet

Sitter pa en ratt risig pub och dricker ol tillsammans med en fran Australien (det finns bara Australiensare och svenskar, alla andra nationaliteter ar utdoda). Det pratas om bomber och granater, damer och livet och plotsligt skall det ut och gas. Notan skall betalas och jag havar fram min turkosa "bors"... Jo, blev av med min vanliga planbok och istallet for att ersatta den med en ny tog jag fram min lilla turkosa bors (med tillhorande NESTEA skrivet med stora fina reklambokstaver) som fatt fungera som substitut. Det uppstar lite tryckt stammning. Sedan sager han.

"That´s a manly wallet!"

Ljuga

Nej forlat, nu ljog jag. Det kommer inte handla om knark. Kanske en annan gang men inte nu. Istallet (i brist pa annat) skall jag skriva lite snabbt om hur ganska latt allt kan bli lite sma-gay:

Fotboll ar de galna i har pa kontinenten. Verkligen galna. Vi snackar mer galna an min spansklarare (som det kommer mer om senare). Folk skjuter ihjal spelare som gor sjalvmal och antalet sjalvmord tros oka lavinartat nar Brasilien spelar... Galna helt enkelt. Jag har markt mycket av detta hittintills men en allmant rolig detalj ar att en av brassarna i min spanskgrupp anvander sig av det portugisiska ordet for fotboll trots att han forsoker prata spanska. Ett enkelt misstag kan tankas men nej, det blir sa gay, sa gay. Fotboll pa spanska = futbol. Pa portugisiska... vet inte hur det stavas men det uttalas:

futteboll

Hoppar alltid till nar denna gym-valtranade kille borjar prata om "futteboll" och far nagot lite dromskt i blicken, formodligen samma glod alla onda manniskor i varlden far nar de precis beslutat att det skall bli aka av, bestaende av folkmord, kemiska stridsgaser och annat otyg.

Skriva skriva

Skall jag gora, men inte nu. Men det kommer handla om knark och annat spannande!

¡QUE LINDO!

Spanska ar helt och hallet vansinnigt. Ett sprak som lite latt och ledigt tycker det ar kul att klydda till allt med tva former av datids-tempus och sadar rent i allmanhet alskar ologiska idéer om verb. Folk som vill fa sig sjalva att sta i allmanbildat ljus, gillar att saga saker som "sprak ar ju som matematik, det ar sa logiskt". Dessa borde skjutas.

En annan kul sak ar att jag har en spansklararinna som ar helt vansinnig. Skojar verkligen inte. Hon ar helt rubbad. Utan tvekan!
Hela var mixade grupp sitter och sliter med datid nar lararinnan ifraga bestammer sig for att vi skall beskriva vad vi gillade som 5-aringar, i skolan da. En amerikanska (graslig varelse) som normalt har ratt bra koll pa grammatik och sa (men uttalsmassigt later som en san dar robot-rost som finns i datorn) stammar fram natt om att "jag gillade geometri i skolan" varpa lararinnan verkligen vralar, som om nagon just gjort ett avgorande fotbollsmal alternativt kommit pa hur vi botar cancer: "NEJ! AR DET SANT! GEOMETRI, VAD VACKERT (que lindo), HORDE NI, HON GILLADE GEOMETRI, VAD VACKERT!". Denna process upprepar sig for varje slingrande spansk mening fran alla narvarande "VA? GILLADE DU ATT DODA MYROR MED FORSTORINGSGLAS?! VAD VACKERT! VAD BRA!".
Jag och en tunnharig tysk hade fatt extralektioner klockan alltfor tidigt och var inne pa nagon form av tunn koncentrationsmassig energireserv vilket gjorde dessa vansinnesutbrott ratt svara att hantera. Det spelar ingen roll vad man sager, allt kontras med "¡QUE LINDO!". Man blir galen.

En annan kul spraksak var nar jag satt pa min extratimme tillsammans med tysken och lite trotsigt komparerade oregelbundna verb. En annan larare (nagot mer sansad), foroskte fraga oss nar och var vi foddes:
"Cuando NASCICTE, Matteus?" Och darefter, for att riktigt fortydliga hur viktigt det ar med uttal: "CUANDOOOO NAAAASCIIIIIIISTEEEEE, Matteus!?"
Jag satt bara och gapade... Killen var ande ratt till aren kommen sa han lar ju ha haft en duktig del av familjen insyltad i diverse harliga nazist-aktiviteter och nu raker det bara vara sa att verbet fodas ar "nacio" pa spanska, vilket komparerat i datid blir "naciscte".

Fint.
Verkligen!

Senaste, B.A.

This just in:
Exilprinsen sitter pa ett schavigt internetcafé och fnittrar fortjust over en nyfunnen blogg.

Schavigt... stavas det sa?

Aussie...

Nar man minst annar det dyker dem upp. De finns overallt och gastar hogt; "mate" hit och dit. Det ar faktiskt ett mycket trevligt folk. Far ta och aka till Australien nagon gang.

Ra ton

Namen, som det kan bli! Tog i lite for mycket kan man kanske tycka. Fran tarna till och med. Det var synd.

Det ar vad som hander om man sitter 22 timmar i en dalig buss med fula manniskor. Laser man dessutom upplyftande Ballard sa gar det annu mer at helvete.

(namedropping ar sa bra, det ar sa fint och jag ar ju battre an alla pa jorden)

"Exilprinsen, det ar dags att ta tag i det har med anger management! Det gor de overallt, det ar sexigt! The gentle approach, det ar det nya svarta"

Cirkus

Varfor gor ni sa? Forstar ni inte att nar ni behandlar mig som nagon form av javla circus-clown blir jag trott, bitter, sur och ger upp tron pa det har med manniskor. Ni far mig att visa fuck you at en javla skolklass menlosa smaflickor. Fattar ni inte! Vi som kunde ha det sa trevligt istallet, dricka kaffe och prata politik. Men nej, istallet skall ni bete er som javla vap och forstora alltihop.
Det ar for trakigt alltsammans!

Hemlangtan

Min kusin bad mig skriva nagot till ett projekt hon har gang i i skolan, fick skriva vad jag ville bara det handlade om hemlangtan, det blev valdigt gulligt, fint och sa men jaja, far svara lite extra nu sa blir det sakert bra (fan, helvete, hora och KUKEN):

Jag var bra pa det dar med hemlangtan nar jag var liten. Pa ett av varldens da, storsta scoutlager fick jag en form av hjarnslapp och bestamde mig gratande for att "nej, nu far det fan vara nog, inget mer javla scoutande". Bestamt retirerade jag till taltet, packade resolut min lanade, klarbla haglofs med stalram (foljde givetvis instruktioner pa att rulla och packa ordentligt) och invantade upphamtning fran mina intet ont anande foraldrar. Jag minns valdigt fa saker fran det dar lagret (det var visserligen langesedan), men jag kommer ihag ett mystiskt, hogst kemiskt tuggummi med Karl Alfred och hans pipa pa omslaget. Det skulle forestalla spenat. Detta tuggade jag pa i vantan pa att fa komma hem.
Visst klassar jag detta som lite av ett nederlag. Min langtan efter det valbekanta blev helt enkelt for stor och det slutade med att jag somnade i bilen pa vagen till familjehemmet, till mitt forsvar far jag havda min ringa alder!
Idag ar jag ambitios och vuxen, i alla fall pa papperet. Likval har min senaste resa, ett livat roj genom val valda delar av Sydamerika, stundtals inneburit en hjartskarande hemlangtan. Under svaga stunder har allt nyss sa fargstarkt och spannande forefallit lika frammande och skrammande som en bebodd jupiter-mane. Likval ar jag har fortfarande. Likval rads jag inte de alltfor sma bussar som med hjalp av 17 timmar dalig asfalt garanterat kommer ge mig ryggskott. Jag packar fortfarande min ryggsack (numera gron och utan stalram) men ej for en hemresa, bara den vidare resan.
Det finns saledes en liten mojlighet att jag trots allt ar lite storre an de dar hemska dagarna i ett kallt var-Sverige for manga ar sedan.

Forvisso ar jag formodligen inte ensam om att da och da kanna av en desperat langtan efter hemtrakterna. Alla resande kanner formodligen av nagot liknande, kanske ar detta lite av forklaringen till den sammanhallning som uppstar mellan resande. Aldrig forr har jag mott manniskor sa hastigt (och lustigt) som under denna resa. Ena stunden ar man trott och dammig efter en hard batalj med en overfylld bussterminal, varefter man traffar ett gang vilda australiensare med dartill horande brutna rugby-nasor och plotslitg sitter framfor ett dignande bord fyllt med mat man knappt kan uttala namnet pa for att sedan skralande forsoka overtraffa varandras reseupplevelser. Kanske delar man en valfylld flaska sockerrors-brannvin med ett gang lokala pa en vacker strand eller sa far man tips var man borde, och kanske viktigare, inte borde aka for att uppleva landets finare delar av en vanlig infoding som precis som en sjalv sitter och skumpar pa en buss pa vag mot nya aventyr.

De moten som uppstar utgor lite av den magi som gor hemlangtan till nagot mindre farligt, till nagot nastan dragligt. Det blir en del av sjalva resan, en bekraftelse pa att man rent faktiskt har ett hem att atervanda till.

Trott

Jo, jag ar trott. Valdigt trott. Har cyklat runt pa gulfinken (det fick cykeln heta) hela dagen och smakat pa massa vin. Utover det kommer har lite "authentic aussie"-snack:

"You know my other son, he´s cocks fucking huge"
Varpa den andra sonen (far och son ute pa backpacking tillsammans, lite som om de var en levande rakhyvelsreklam)svarar:
"Yeah, it´s fucking amazing!"

VAD svarar man pa det...

"Namen det sager ni inte, sa trevligt!"???

God natt!

Australien

Nu har jag visserligen ett ratt sjuk mangd tequilla innanfor vasten men... Folk fran Australien ar helt sjuka. Kanske berattar jag mer imorgon, men lovar inget! Ar vansinnigt trott efter bingomannens framfart och borde verkligen ga och lagga mig, hostelet har rosa lakan och det ar ju aldrig fel!

Snark!

Bingo...

jo det ar sant, hastigt och lustigt drar buss-stewarden fram en mic och vralar att det minsann ar dags att spela bingo...

Lunchen

Fan vad alla ar trasiga! Och jag ar helt bortkommen. Inte i resan da, den ar fortfarande fantastisk, men livet hemma hinner ju ikapp en (det dar skrev jag inte, gjorde jag? GAH!) nar man hor sig for, laser och allmant rumsterar. Jag vill val kanna igen mig i nagot men det gor jag inte sa istallet skall jag ga och ata lunch pa stallet med den gammla damen som sager "me amore" till alla och sedan trippar runt med olja, vinager, salt och tandpetare.

Ikvall gar bussen. Sen skall jag hyra en cykel att bearbeta andernas sluttningar med, i jakt pa vingardar.

Hatar nar det hander...

Buss

Det senaste ar att skriva sjukligt korta inlagg pa bloggen. Det ar haftigt. Imorgon skall jag aka buss igen, standigt dessa bussar. Med mat, filmer, ont i ryggen och serverande man i sma slipsar!

Jag blir sa sentimental nar jag laser andras bloggar. Det ar mystiskt, men allt verkar handa i Stockholm.

Pang

Nu krockade tva bilar har utanfor. Intressant!

Lasa

Lasa har jag gjort, en javla massa. Och det ar alldeles sent pa natten och mannen som satt och tecknade teckensprak in i webbcameran bredvid har for langesedan gatt hem och lagt sig. Fullandat hade allt varit om jag haft en whisky vid sidan av, eller ett glas som jag druckit whisky av som mest stod och luktade gott sadar i efterhand.

Sen har jag lyssnat pa Tom Waits och funderat pa hur mycket jag saknar ett riktigt hem, alltsa inte en ryggsack i ett skraltigt skap med hanglas fran Kockums fritid i Malmo.

For att avsluta kvallen tanker jag pa en batteridriven robot jag hade som liten. Man hallde matolja i den sa kom det rok nar den rorde sig. Matolja, tanka sig!

Lexus

Internetextravaganza! Jag har frossat (just det, frossat var ordet) i daliga bloggar, bra bloggar och anant trevligt internet har att erbjuda. Det ar fantastiskt vad man kan branna tid har. Internet alltsa. Man kanske hittar Petters blogg och far lasa om hans son Lexus, inte illa pinkat!

Idag kanske det blir tva inlagg...

Orden

Nastan 2000 ord, drypande av extensialism, som ni inte far lasa!

Imorgon skall vi prata om sylt. Och toast, glom inte toasten!